fiajanson

Jag har varit borta från världen ett tag och varit instängd i min lilla bubbla. Men nu kändes det dax att ta tag i bloggandet igen.
Min man klagar iofs att jag sitter vid datorn så mycket, men jag tycker inte det är så farligt.
Som sagt var det nu ett tag sedan, ungefär ett år måste de ju va.
Jag har ännu inte lyckats bli gravid och man blir bara mer å mer frustrerad. Men jag har gått ner några kilo i vikt. I stället för 30 kg övervikt har jag nu 26 kg. Det har således inte gått så bra för mig. Det har gått uppåt & neråt, först gick jag upp lite i vikt men i november förra året hade jag gått upp i vikt men sen vände det så sen november 2011 har jag gått ner 8kg!
Men jag har varit lite deprimerad och på sistone har jag varit så deprimerad att jag inte ens orkat gå till jobbet knappt.
Har sedan i somras arbetat inom städ på komunen & fram till nu har jag tyckt att det varit helt ok. Men nu ska allt privatiseras så jag är bara anställd fram till den siste juli. Jag vill inte jobba för privat företag igen inom städbranchen för när jag gjorde det sist så förstördes hela min kropp. Jag börjar nu känna av smärtan i ryggen & axlarna igen så jag gör allt för att hitta ett nytt jobb.
Jag har varit inne på att starta eget, har ansökt om FA skattsedel & fått den godkänd. Nu ska jag bara hitta en lokal som inte är för dyr & gärna någon som är villig att låna mitt företag pengar så man har lite. Ja, det är inte helt lätt. Jag har ansökt om flera lokaler men nu väntar jag på svar vilket är fruktansvärt drygt! & de som jag ansökte om finansiering hos har inte hört av sig. Känns som att det hade varit bra om jag kunde ringa själv å fråga vad som pågår & varför det tar sån tid men lusten finns inte, all glädje har sugits ur mig & all energi jag kände inför att starta eget är som bortblåst - jag var så sjukt taggad i början men inte nu längre.
Jag vet inte vad det är med mig men nåt är det..måste va nån form av depression.

Jag känner mig gnällig å tråkig å orkeslös. Jag tänkte ta chansen å få en veckas gratisträning på sportlife vi fick en sån lapp i brevlådan men jag orkar fan inte..men jag måste - innan siste mars. Jag får hitta nåt sätt å ta mig i kragen på..jag vet inte hur bara.

nån som har förslag?

hej svej

Nu e de snart påsk å jag har börjat påskpynta lite här.

Jag å Cordelia var i affären å köpte påskliljor å nån annan lila fin blomma å lite påskkycklingar å med en gammal gryta som alltid stått lägst in i skåpet å aldrig blivit använd så blev det ett jättefint påskarrangemang.


Vi va lata å köpte påskris i år med tillhörande påskfjädrar på. Givetvis fick vi köpa extra fjädrar som givetvis är rosa - helt i Corres smak (hon är i sin rosa period just nu) åsså köpte vi lite ägg att hänga i å en snygg stor vas. såhär blev det
ljuset utifrån står på lite här så man ser inte alla färgerna i riset.

Jag fixa även till lite påsk gardiner. Eftersom vi inte haft speciella påskgardiner tidigare å vi snart ska flytta så blev det till å färga om gardinerna vi hade i köket så i stället för vitt har vi gult - jättskillnad men rätt mysigt med lite färg såhär till påsk. Så får vi se om måtten på gardinerna passar till nästa lägenhet, men dessa är specialsydda till denna lägenhet.
Såhär blev det i alla fall.
över altandörren i köket: över köksfönstret:

nu blir det pyamas på Corre å tandborstning å sen blir det Stockholm/Båstad

..blogg! Jag har gjort en bakblogg igår.
Gå gärna in & titta, är precis i början så jag har inte hunnit göra så mkt med den, litta bilder å så bara.

http://alexbakar.blogspot.com

                                                 


Då har även jag tagit mitt kloka förnuft till fånga och blivit en buzzador.
Ska bli spännande när man ska få testa något för första gången.

Jag tog även buzzadorutbildningen & klarade den med 1 fel så det var bra för att vara nybörjare å för att vara mig för den delen =)

Buzzador arbetar med marknadsföring genom att ge medlemmarna, Buzzadorerna, chansen att prova spännande varor och tjänster och sedan diskutera vidare med sina vänner och låta vännerna prova själva. Det kallas Word of Mouth marketing eller på svenska Mun till Mun marknadsföring.


Jag är en Buzzador och det innebär att jag är med och marknadsför spännande varor och tjänster.

Gå med du oxå!
Glöm inte att ange alexbakar som rekryterare

www.buzzador.com 

 

Har kommit till insikt om att jag nog väger en hel del för mkt - sisådär 30 kg, så jag har börjat att tänka på mina kostvanor.
Jag har gått igenom detta innan när jag vägt för mkt å jag vet att i början är det skitjobbigt för man är fortfarande hungrig när man ätit men det är bara å bita ihopa!
Jag hitta en sida på internet som heter viktklubb.se. & därigenom hittat en massa roliga recept. Jag har testat nu denna veckan som gått å man blir helt rörd när cordelia sitter å säger "mm va gott denhär middan är mamma" =) det värmer å hon äter som en häst =) Så jag ska nog aldrig sluta laga sånhär nyttig mat nu - är helt fast. Å vem kunde ana att mysli, lingon å mjölk var en god kombination?!

Igår var det iaf kyckling till middag med klyftpotatis.
Här kommer receptet:

4 port.

500 gram	kycklingfilé
1 dl	finhackad bladpersilja
40 gram	riven 17%-ig ost
2 dl	lättcreme fraiche
	salt och peppar
800 gram	potatis i klyftor
1 msk	margarin
2 tsk	finrivet citronskal
50 gram	ruccolasallad
200 gram	tomater i bitar
1 st	röd paprika i strimlor
0.5 dl	finhackad purjolök

Lägg kycklingfiléerna i en smord form. Blanda persilja, ost, creme fraiche, salt och peppar i en bunke. Bred röran ovanpå kycklingen. Stek i 225 grader i 15-20 minuter.
Klyftpotatis: Lägg potatisklyftorna och margarin i en ugnsfast form. Salta och stek dem i 225 grader i ca 40 minuter. Strö på finrivet citronskal. Servera med sallad gjord på ruccola, tomat, paprika och purjolök.

Jag gjorde en veggo variant till Jerry med quornfileér i stället.
Ett tips: ha i 1-2 msk sambal oelek i röran som ska kletas på.
Veggo:  Kyckling:

Till lunchen igår blev det en alex vegetariska lunchmackor.
recept på 6 mackor är:

1 st paprika
1 st tomat
6 st isbergssallads blad
1 msk olivolja
1 st vitlök supersolo
6 st runda polar mackor
riven parmesan ost
1 pkt mexicali nuggets

Hetta upp oljan & pressa ner vitlöken. Tärna paprikan & häll i pannan. Lägg sedan i mexicali nuggetsen & bryn.
Lägg upp 6 skivor polarbröd på en plåt med bakplåtspapper på. Lägg isbergssalladen på mackorna & skiva tomaten & lägg på nån tomatskiva per macka. Ta sedan det du brynt i pannan & fördela på mackorna. Riv osten direkt på.
In i ugnen i 200 grader C i ca 5 min.
bild från denna lunchen:

Till middag idag blir det broccoli & vitlöks soppa, ska bli intressant å se hur det smakar.
Lunch idag blir rester från igår. Så jag följer ju inte min veckomeny till 100%
Jag följer ju inte min motionsplan heller, för jag motionerar mycket mer. ingår ju en hel del motion i min vardagsmotion eftersom vi bor i utkanten på stan å vi e ju båda gång å cyckelburna. Men det är ju skönt att man motionerar mer än vad man behöver iaf.

Så nu ska vi se om jag kan gå ner några kilo innan det är dax å bli gravid igen.

Tiden går fort minsann, kommer fortfarande ihåg pågen med piercing i ögonbrynet som satt å snegla på mig på uc. Det var 5 år sen nu.
Jerry valde ju att inte ha nån stor fest. Det var bara vi närmsta på kalaset. Jag fick göra smörgåstårtor - vilket sjå å hitta fyllningar till alla 3 lagerna. Men det gick å alla sa att dom var nöjda.
Jerry fick i fölsepresent av mig att få gå å se David Batra så vi va där nu när han var i helsingborg å det va skitkul! Å jag sär bara en sak "får du chansen att se han uppträda nån gång så ta den!"

Såhär blev den Ovegetariska smörgåstårtan  Såhär blev den vegetariska smörgåstårtan   & såhär blev prinsesstårtan Kan ju erkänna att det var Jerry själv som mecka ihop rosen å dess blad åsså som Jerry i ett nötskal skulle han ha 35 st ljus - japp ljusen e 35 stycken! - noga räknade.

Orkar inte sitta vid datorn så länge, tänkte mest bara lägga ut lite bilder på renoverade objekt.                       Före renoveringen:Efter ser de ut såhär: Mycket mycket frächare så. Kommer fler renoverings bilder sen, vi håller på förfullt här =)

Jag å Cordelia tjuvstartade med hemmagjorda semlor en dag, jättegott faktiskt. Här är några bilder från det:  

tjolahopp tjolahej!

känns som att det var vääääldigt längesen jag skrev här så nu e det på tiden tycker jag.
Vet inte riktigt när jag skrev senast. Men det har nog hänt en hel del.

Julafton var super trevligt! Den tillbringades hemma hos min svägerska å hennes familj. & i princip var hela tjocka släkten där. Svärmor å hennes karl, jerrys mormor, svärfar, vi & några på Petters sida var där, hans föräldrar, syster med familj å bror med familj. Så det blev ganska många - tur dom har stort hus =)
Förra julen igen var Cordelia jätterädd för tomten men detta året var hon mest facinerad av honom & det är ju tur, hon både krama honom å satt i hans knä, riktigt skönt om det håller i sig så hon inte är rädd denna julen som kommer, man har ju hört att vissa barn varit så rädda att man har fått skippa tomten under flera år..jag till exempel var ett sånt barn.
Dock var Jerry inget sånt barn, han kallade sig för Bo Jerry den lilla tomten Bernhardsson när han var liten å nån fråga va han hette åsså bar han tomteluva fram till i mitten av februari då han fyller år. =) så man kan ju hoppas att Corre brås på honom - även där.

Nyårsafton var oxå mycket trevlig. Vi fick ovanligt många inbjudningar så vi diskutera fram å tillbaka å till slut drog vi lott, å lotten föll på Jerrys syster.
tja, det var som en nyårsafton ska vara, god mat, god dryck, ungarna lekte fint åsså raketer.

1:e januari satt vi ett gäng i kyrkan på tacksägelse gudstjänsten. Några dagar innan ringde prästen Ola till mig å frågade lite om hur han skulle säga när han skulle säga Jennifers namn för han visste ju att hon bara var bebis men inte riktigt vad som hänt, så jag berättade i snabba drag. Så han sa något i stil med "Den lilla flickan Jennifer Bernhardsson som aldrig fick se dagens ljus"
Åsså blev det ju nattvard å Cordelia fick välsignelse när vi var framme.
Vi som hade så mkt å packa med ungar som skulle kläs på å allt så var ju vi ut sist ur kyrkan men det var ju bra för då passa jag på att säga till Ola att det blev hur bra som helst, jättefint det han sa.

Å vi fick en hel del pengar i julklapp å detta året sa vi att vi ska köpa oss nåt vi vill ha med dom pengarna, annars blir det bara att man använder dom till mat eller nåt annat. Så det blev faktiskt ett nintendo wii å dom hade erbjudande att man fick 2 spel å nåt extra laddningsmojs till 2 kontroller åsså fick man ju en handkontroll å en nunchuk å lite andra speltillbehör som en ratt, golfklubba å tennisrack.
å sen köpte vi en Nikon s3000 digitalkamera. Väldigt fin högglans röd i färgen, verkligen jätteläcker. Tyvärr skramlar den när man tar kort å då menar jag inte dedär knäppa av ljudet som låter för att man tar själva kortet utan verkligen skrammel som inte ska höras. Däremot blir det ju jättebra bilder. Men den ska bytas i morgon.

Veckan som gått har ju annars varit fullproppad med allt å ingenting, inte en enda dag har varit en hemma-göra-ingenting-dag.

En dag hade jag jättemycket känningar av min epilepsi så jag blev inkörd till akuten, allt sluta med att jag fick sova där. Dagen efter skulle ju vi till ullared å eftersom det tog sån tid för en neurolog att ta sig tid att komma å prata med mig så skrev jag ut mig själv.
å nästa vecka ska jag träffa min neurolog å antagligen prata om medicineringen nu när jag inte är gravid längre.

Vi åkte faktiskt direkt till ullared från lasarettet dagen efter, jerry hade tagit med rena kläder så jag byta om i bilen hehe.
Vi handla inte jättemkt där, bara lite smått å gott som vi behövde åsså fick jag en OBHnordica micro i chiliserien av mamma som för tidig födelsepresent. Micron vi hade gick ju sönder hastigt å lustigt.

Igår var vi hos kuratorn, ingen av oss känner att vi har ett jättebehov av det eftersom vi har så många vi kan prata med å vi har redan pratat av oss om allt å vi känner några stycken som varit med om samma som oss. Å allt vi prata med kuratorn om har vi redan pratat om med andra närstående. Men vi ska träffa henne i nästa vecka när begravningen har varit å så.

Ja, när vi ändå är inne på begravningen så den är ju snart, bara några få dagar kvar, man våndas riktigt kan jag sä. Samtidigt ska det bli ganska skönt när den dagen är förbi, för då kan man gå vidare på ett anant sätt.

nästa vecka blir det besök hos neurologen å dagen efter blir det både kuratorn å senare doktorn på obstetrisk mottagning som ska prata med oss om provsvaren från både mig å Jennifer.

Sen förhoppningsvis blir det lugnt ett tag fast på söndagen i nästa vecka börjar Cordelia sin simning igen.
nu börjar dethär bli långt å jag har massor att göra så här kan komma hit lite folk efter begravningen.

poss å kjam

Vi va å träffa prästen igår å gick igenom vilka psalmer vi ska ha på begravningen å vi vill gärna ha med en dikt å Jerrys pappa ska spela in brahms vaggvisa på cd som ska spelas upp.
Vi har valt att ha sjukhusprästen hela vägen så han ska komma till Höganäs kapell och hålla i namngivelsecermonin samt begravningen. Känns riktigt bra att ha en präst som har gjort dethär innan.
Mötet med prästen var ganska bra, stelt men bra, han bjöd på kaffe å the å pepparkaker å klenäter.
Han ringde begravningsbyrån medan vi var där å skulle höra om vissa saker å sen boka han en tid till oss med dom redan samma dag, vi kunde ju lika gärna gå dit å prata med dom själv när vi ändå var inne i stan.

Väl på begravningsbyrån var dom jättekompetenta å visste verkligen vad dom snacka om. & dom var inte ute efter att allt skulle kosta så mkt som möjligt. Så J. Olssons begravningsbyrå rekomenderas varmt! Det bästa av allt är att dom kan fixa allt, beställa blommor, skicka in annonsen till hd & dom var med å hjälpte till att skriva annonsen, kista å urna ordnar dom å programmet som ska va i kyrkan. Suveränt! slipper man tänka på sånt själv.
Så nu är allt ordnat inför begravningen. Känns självklart jättetungt å man är ledsen å detta rev ju upp allt igen. Man vill ju verkligen inte planera sitt barns begravning!
Vi har även bestämt att hon ska få ligga i askelunden i höganäs.
Bisättningen sker i morgon, då ska jag å Jerry in till sjukuset å va med på den å se henne en sista gång.

Viktiga datum:
23/12 kl 10 är det själaringning i höganäs kyrka
1/1 kl 16 är det gudstjänst i höganäs kyrka å då kommer dom läsa upp Jennifers namn
13/1 är det begravning. Vi önskar bara ha släkten där så övriga gäster undanbedes.
15/1 kommer annons finnas i HD

Btw, kontrollen på Cordelia gick bra! Hon var blyg i början men hon hade växt bra 94 cm lång å 15,5 kg. Tror hon blir en lång tjej när hon blir stor =)

Idag är en sån dag där jag känner mig helt tom. Känner mig frusen å lite hängig, vill bara gå å lägga mig å svassa rundor i morgonrock hela dan. Tänker dock mycket på Jennifer å på torsdag blir hon 2 veckor.

Vill så gärna kunna spola tillbaka tiden och göra massa extrakontroller när jag var gravid åsså vill jag att dom skulle kunna se att hon var helt frisk åsså vill jag att dom hade kunnat sätta igång mig så hon hade kommit ut levande å levt lyckligt i alla sina dar tills hon blev riktigt, riktigt gammal.

Tyvärr måste man bita ihop å försöka gå vidare, för hur mycket jag än önskar så kommer hon inte tillbaka. Men det känns så orättvist att vårt barn inte fick en chans att leva.
Lixom vad har hon gjort för att inte förtjäna att leva? Så många frågor man aldrig kommer få svar på =(
Men förhoppningsvis får vi lite svar på våra frågor när vi ska träffa doktorn den 20:e januari. Då ska alla provsvar ha kommit å jag hoppas verkligen att det finns en ordentlig anledning!
Men över en månad dit så det är en fruktansvärd lång väntan.
Hade det bara inte varit juletid så hade ju allt gått mycket snabbare. Inte för att jag ser fram emot begravningen men jag vill gärna veta vad det var som hände min flicka & det vill jag veta NU!!

I morgon ska vi iaf på tillväxtkontroll med Cordelia =) Var så längesen sist vi va på det så det ska bli spännande å se hur mycket hon växt detta året som gått. 18 månaderskontrollen var ju sist å den va vi på 4/11-09 å då var hon 84cm lång & vägde 12860gr.

Jaha, då var det dax å ta tjuren vid hornen å skriva om händelsen i bloggen. Så jag slipper svara på samma frågor 70 gånger. Hoppas ni kan finna era svar när ni läser dethär.

Som jag nämnt tidigare så gick ju slemproppen i tisdags och lite i onsdags morse, då jag även misstänkte vattenavgång.
Tyvärr hade jag inte känt någon fosteraktivitet i magen på länge, så alltihopa slutade med att vi åkte in till förlossningen för kontroll.
Vid 11-tiden på förmiddagen satt vi i bilen med min pappa på väg in. Orolig var man ju, men vi trodde ju inte det var så allvarligt.
Vi fick komma in till ett rum direkt där de började förbereda för ctg-kurva. barnmorskan kämpade länge å väl med att hitta hjärtljud, åsså tog hon min puls samtidigt, så att hon inte skulle förväxla min puls med bebisens, några gånger trodde hon sig hitta hjärtljud, men hur mkt hon än höjde på ljudet på apparaten så var det lilla hon hörde från magen lika lågt. Tillslut så märkte hon att min puls ökade - av oro såklart. Så då sa hon att hon skulle hämta en doktor som skulle kolla med ultraljud.
Han körde med grejen länge och väl över magen och vi såg lilla bebisen på skärmen. Tyvärr lyckades vi inte se något som dunka på skärmen och då förstod jag att nånting hänt.
Efter en stund sa doktorn att tyvärr lever inte vår lilla bebis. Det kom som en chock för Jerry. Jerry fråga doktorn flera gånger om han skojade. Även man vet att man inte skojar om en sån sak, så blev Jerry så chockad över vad han sa att han hoppades det inte var sant.
Jag däremot började gråta direkt. Jag blev oxå chockad och ville inte tro det var sant men det var precis som att jag redan visste.
Det var en väldigt känslosam stund. Vi fick vara själva en stund och ringa till folk.
Sen fick vi välja själva hur vi ville ha det, vi fick gärna åka hem en stund och sen komma tillbaka, men vi sa redan från början att vi ville ha allt gjort så snart som möjligt.
Men vi ville ringa lite samtal först. 
Jerry ringde sin syster först, som också fick en chock & blev väldigt ledsen. De bestämde att Jerry inte skulle ringa till sin mormor och mamma för de skulle bli så förstörda. Jerrys mamma var dessutom på sitt jobb. Jerrys mormor som snart är 86 år var själv hemma. Så de bestämde att Jerrys syster skulle gå hem till deras mammas sambo och berätta för honom och höra hur de skulle säga till deras mamma. & de bestämde att hon skulle gå till hennes jobb och berätta. & hon gick först upp till deras mormor och berättade för henne, och det var ju inte så lätt. Hon blev ju klart jätteledsen.
Och när hon kom gåendes på sin mammas jobb fattade ju hon att nåt var på tok. Så när Madde hade berättat för Gun fick Gun gå hem från jobbet.
Jag ringde min pappa först och berättade över telefon. Han sa "nej" flera gånger och började sen gråta. Efter jag pratat med pappa så ringde Jerry sin syster. & när jag skulle ringa mamma på jobb hade redan pappa hunnit ringa först och berätta så hon stod på dagis å skulle hämta Cordelia när jag ringde. Mamma fick tyvärr på sig att berätta för en dagisfröken som hade blivit jätteledsen. Min barndomskamrat Jennie var oxå å skulle hämta sina barn på dagis så mamma berättade för henne med.
Jerry fick ringa och berätta för sin pappa för han var inte hemma så Madde kunde inte gå hem & berätta för honom. Han sa inte så mkt, blev nog mest chockad skulle jag tro.
Mamma, Pappa & Cordelia kom in och hälsade på senare på kvällen. Vi berättade för Cordelia då, men hon ville inte lyssna. Jag fick börja berätta 2-3 gånger innan hon var beredd att lyssna färdigt. Men Cordelia tyckte det var lite obehagligt att vi var där såklart.

Precis innan de kom in hade man konstaterat att min livmodertapp fortfarande var fast & fin och så sätt fanns inga tecken på att förlossningen var igång av sig själv.
Vi fick även göra ultraljud på en apparat som var bättre än den doktorn kört in på rummet med. Där konstaterades det oxå att bebisen inte levde. Doktorn gjorde mätningar och sa sen att bebisen är mycket mindre än vad den borde vara. Han sa att huvudet var i ganska rätt storlek men kroppen var väldigt liten. Han såg oxå att jag hade mindre fostervatten än vad jag borde haft.
Man gjorde även fostervattenprov - ett mindre trevligt ingrepp, det gjorde inte ont när de stack in nålen men när dom drog ut den gjorde pissont!
Det visade sig att jag hade väldigt lite fostervatten och de fick knappt ut 6ml - och det skulle räcka till 3 provrör. Fostervattnet var inte klart som det ska vara utan jätte grumligt och alldeles rött.
Jag fick en gel upptryckt för att mjuka upp livmodertappen. Det hände inte jättemkt med den.
När mamma, pappa & Cordelia åkt hem kollade dom hur mkt den hjälpt, och det var inget nämnvärt.
vid 23-tiden kom dom och gav mig mer gel. Kl. 01.15 fick jag kalla på personal, för då var värkarna igång och jag behövde nåt mot smärtan, så jag fick en spruta morfin rätt in i benet. Jag kände fortfarande av värkarna med morfinet men inte lika mkt å jag kunde ändå vila lite.
När jag ringde på dom kl 8 på morgonen då jag märkte att morfinet släppt kollade dom igen och då var jag öppen 3cm.
Förmiddagstimmarna gick rätt fort. När de kollade hur öppen jag var ett tag senare så var jag öppen 5 cm. & hon som kollade då, sa att hon tyckte bebisen låg konstigt vad hon kände. Så det kom in en doktor med ultraljudsapparat & det visar sig att bebisen ligger med ansiktet först och nacken böjd på ett väldigt speciellt sätt & inte helt ner i bäcknet, utan mer sidan om.
jag fick epidural oxå nån gång. Vilket var jättejobbigt, gjorde mkt ondare denna gången än när jag väntade Cordelia (då hade jag visserligen fått lustgas).
Runt 11.30-tiden fick vi in lunch, men då kräktes jag precis & Jerry var på toa. Efter jag hade kräkts å sköljt munnen var krystvärkarna igång. Så vi fick ringa på personal. Dom kollade mig igen & konstaterade att jag hade öppnats 3cm på en halvtimme! Så nu var jag fullt öppen.
Förlossningen var mkt smärtsam & mycket känslosam. Jag grät av smärtan & jag grät för jag visste att mitt barn inte levde.
Dom tog hål på mina fosterhinnor oxå, när de gjorde det har jag ingen aning om. Men det kändes inte som att där kom så mkt vatten. Men vattnet hade iaf inte gått hemma som jag misstänkt.
Som tur väl är så gick förlossningen bra & snabbt. 12.47 var bebisen ute. Dom lyfte upp bebisen på mig som man brukar göra & framförallt hade jag önskat att få det. Man kollade om det var en pojke eller flicka & det var en underbar flicka. Där på mig låg hon säkert i en timme & jag bara höll om henne allt vad jag kunde & de la filtar över henne så hon inte skulle bli kall.
Jerry klippte navelsträngen & tog en massa kort. Vi grät i massor. Man hade ju ändå hoppats på att de skulle ha sett fel & att hon skulle börja skrika vilken sekund som helst. Men det gjorde hon tyvärr inte.
De kollade om jag hade spräckts någonting så jag behövde sys, men ingenting, barnmorskan var nästan lite förvånad över det verkade det som. Men skönt för mig!
De tog hand om henne sen och skulle väga och mäta henne & tvätta av henne & en barndoktor skulle komma å kolla på henne.
under tiden duschade jag av mig.
När de kom in igen med henne så tog vi fram sparkdräkt, strumpor och en liten mössa. Personalen hjälpte att klä henne och sen fick hon ligga på skötbordet så vi kunde se henne. De frågade ju såklart om vi ville ha henne hos oss först. & det kändes bara naturligt att ha henne hos oss.
När de vägt & mätt henne så var hon inte onormalt liten. Hon vägde 3098 gr & var 48cm lång. Hela kroppen samt huvud var helt proportionsenliga.
Vid 15-tiden ungefär kom mamma, pappa å Cordelia på besök. Cordelia hade tagit med sig ett paket som hon å jag virat in till bebisen. En liten nalle som skulle vara en present från Cordelia. Cordelia stod på en stol vid skötbordet & packade upp paketen & satte sen nallen bredvid lillasyster. Cordelia klappade henne å pratade med henne & bäddade om henne.
vi hade ju förberett Cordelia på detta innan hon gick in i rummet å såg henne. Men det var bara bra att Cordelia fick ett ansikte på lillasyster till minne.
Kuratorn fick vi prata med en stund, och hon var precis på väg att gå när mamma, pappa å Cordelia kom.
Men efter en stund kom prästen. Då fick mamma gå ut ur rummet. För hon hade inte tillåtit sig själv att sörja Jennifer än, för Cordelias skull, och det med prästen blev bara för mkt för mamma.
tur väl var så var prästen helt underbar. Han skulle ta tag och ringa begravningsbyrån som har ett avtal med lasarettet och därmed bekostar allt gällande begravningen.

Senare på kvällen kom Jerrys pappa med sin särbo och kollade på lilla Jennifer. De hade båda sagt att de nog inte ville komma å kolla på henne, men Jerrys pappa sa om och om igen att han var glad att han ändå gjorde det.
De hade samåkt med Jerrys mamma å syster så när Lennart å Ragnhild gått ut ur rummet så kom Gun & Madde in. De var oxå av samma åsikt att de var glada att de kom in och titta på henne fastän de inte tänkt göra det från början. De va ju på å klappade på henne och prata med henne. & alla var jätteledsna. Så det var så himla känsloladdat.
När de gått var klockan rätt mkt på kvällen och vi beslutade att personalen skulle ta henne igen. För ju längre hon ligger i varmt rum, ju fortare ser hon död ut.
Vi bestämde oss för att sova på lasarettet en natt till och sen åka hem dagen därpå.
Efter frukosten på morgonen efter bad vi att få in henne igen. Då hade hon legat i en kyl eller frys över natten så hon såg precis lika dan ut som dagen innan, fast nu var hon kall och hård, fast dock inte stel.
Vi tog fler kort på henne och pratade mycket med henne och grät jättemkt.
Efter nån timme eller så kom Jerrys mamma för hon skulle köra hem oss. Hon hade med sig Jerrys mormor, som hade ångrat att hon inte följde med in dagen innan. Ja, där stod vi å grät runt henne ett bra tag. Säkert en timme eller två tog det innan vi var på väg hem.

Ja, det är jobbigt och svårt att förstå. Inget man önskar sin värsta ovän ens.
Provsvar på vad som egentligen hände kommer om några veckor. I ungefär 50% av alla sådanahär fall hittar man ingen anledning. Så vi lever på hoppet om att de hittar en anledning och att anledningen är så pass stor att hon kanske inte haft ett värdigt liv om hon levt.
Det låter kanske sjukt och konstigt att man hoppas där är fel på ens barn men hellre det än att hon är helt frisk och att man kanske kunde upptäckt detta med ett ultraljud.
Begravning kommer oxå ske, inom släkten. När vet vi inte.
Kuratorn vill träffa oss för samtal några gånger & det erbjudandet ska vi ta.

Så får vi se när vi har orken att packa ner spjälsäng, skötbord m.m.
Vi får även se om det blir fler försök till barn. Men det är inget som kommer hända nu med en gång i alla fall.
Jag tackar min bästa vän, Linda & hennes sambo för de vackra, vita rosorna & det jättesöta nalle kortet som vi hitta utanför dörren när vi kom hem.

Allt ovanstående står inte i rätt ordning då men man kommer ju på efterhand man skriver. Det är svårt å minnas allt i förlossningen då man har fullt upp att tänka på värkarbetet och annat som ger lite luckor i minnet. Man koncentrerar ju sig framförallt på att inte bajsa ner sig. ooo,ja, det känns som att man ska bajsa ner sig när krystvärkarna sätter igång.

Jag hoppas ha svarat på era frågor nu. Finns det mer å undra så fråga gärna.

<3 Jennifer, min lilla änglabebis <3 R.I.P 2010-12-02 <3

Bebisen å kroppen bara jävlas med mig hela tiden!
Fast just nu e jag väl mest orolig iofs.
Slemproppen gick ju igår, det kom så mkt att jag trodde hela hade lossnat, men i morse kom där lite till & det som kom idag luktade värre än helvete, typ ruttet ägg eller nåt. Så jag klev in i duschen å hade i princip duschat klart så känner jag hur nånting bara rinner ur mig i rasande fart, försökte titta ner om det var vattnet som gått men iom att det var genomskinligt så kunde man inte urskilja det från vattnet som redan var i badkaret.
Så jag ringde förlossningen & hon sa att slemproppen kan lukta illa om den kommer på morgonen eftersom man har legat still hela natten. & så sa hon att om det är vattnet som gått så skulle jag komma in, men eftersom jag inte har värkar ännu tyckte hon att jag kunde vara hemma ett tag till & se vad som händer.
När jag lägger på luren kommer jag å tänka på att jag inte känt några fosterrörelser sen igår på dan nån gång. Så det är väl mest det jag är orolig för just nu.
Jerry ska iväg på möte nu å då ska jag undertiden försöka hitta någon som ev. kan hämta Cordelia på dagis å nån som kan köra in oss.
Så får vi se hur allting slutar.
När jag vaknade i morse var jag helt övertygad om att även jag hade fel med att bebben skulle komma idag, nu känner jag däremot att det finns en möjlighet =)

Då var det ett tag sen man skrev här då. Bäst å skriva av sig litta.

Dethär med Cordelias användning av napp går mycket bättre än förväntat! Hennes 2:a natt utan napp fråga hon inte ens efter den. & nu har hon i princip lagt både snuttefilt å nassegris. Hon kommer ibland å säger att hon inte behöver dom. Så nu känns min lilla flicka så stor. Det är mkt som hänt under detta året.
* blivit av med blöjan i somras
* blivit av med nappen nu för några veckor sedan
* det är bara vissa dagar hon vilar på dagen
Det är ju nästan lite tur att man ska få en gose bebis nu när Cordelia blivit så stor.

På tal om bebis, så har det inte hänt mkt på den fronten heller tyvärr. bf+11 idag *suck suck*. Slemproppen lossnade i morse dock, den var riktigt äcklig denhär gången! Gul/grön/svart i färgen å konsistens som en manet eller en riktigt förkylnings snor lobba mm..mums.
Jag lever nu på hoppet om att det ska startas igång med riktiga värkar inom ett dygn. Har under flera veckors tid sagt att bebisen säkert inte kommer förren den 1:e december, och just nu lutar det ju faktiskt åt det hållet..Men slemproppen är ju egentligen inte någon bevisning för att förlossningsdelen har startat igång, slemmisen kan lossna flera veckor innan bebisen kommer.

Men jag ringde in till förlossningen iaf nu för ett tag sen å fråga om det var ok att bada i badhuset fastän den släppt & hon sa att det inte var några problem alls =) Så om ingenting hänt till på torsdag så ska jag å Cordelia gå på simningen. Cordelia har hållt sig frisk å vi har inte missat simningen en enda gång denna terminen, så det hade varit en ryslig otur om hon missar de 2 gånger som är kvar.
Jerry får la gå sista gången med henne misstänker jag, för jag tror babyn kommit innan torsdag i nästa vecka.

Annars har det väl egentligen inte hänt jättemkt mer än att jag fick åka in med ambulans förra tisdagen för jag inte kunde andas. Å då tänkte vi ju alla att dom håller mig kvar där inne å ev. sätter igång mig. Men trots att det hände samma sak när jag väntade Cordelia vid ungefär samma tidpunkt så trodde dom inte det berodde på bebisen. Så några timmar senare fick vi åka hem. Det har ju blivit bättre men gör fortfarnade ont vid bröstet när jag andas.

Mamma fylla 50 i lördes å jag å cordelia var där, Jerry mådde inte så bra så han fick en ensam hemma dag å natt. Eftersom dom söp som bara den så sov jag å corre över, vi kunde ju inte få skjuts hem. Men det gick ju bra.

nähe, nu har det minsann kickat in lite värkar, men tyvärr bara förvärkar känner jag. Får se om de eskalerar så småningom *hoppas*

har hittat en sida som typ tradera fast denna inriktar sig på barn och familj mer. www.loppi.se har inte köpt nåt där å inte säljt nåt där heller. Verkar vara rätt ny, inte många saker om man jämför med tradera. Det positiva är att man här kan välja i vilket län man söker produkter i, man kan även leta i hela sverige.

Snön ligger här oxå nu, en vecka idag tror jag, å det skulle bli kallare å mer snö =) En riktig vinter även i år verkar det som, det bästa är ju att den kommit tidigare detta året=)

xoxo